Skolans tillväxtmätning blir en naturlig anledning att träffa alla barn. Mätningen är relationsskapande och utgör en naturlig bas för information och hälsoupplysning.

För det enskilda barnet är tillväxtkurvan ett verktyg som bidrar till att man på ett enkelt sätt kan följa barnets hälsotillstånd och tidigt upptäcka sjukdomar som ger tillväxtavvikelser. Förloppet av hur barnet växer över tiden är en betydligt känsligare indikator för ohälsa än vilken längd barnet har vid en viss ålder.

Sannolikt är den vanligaste orsaken till störningar i tillväxt att barnet växer upp under svåra förhållanden. Detta är ju är fallet för en stor andel av världens barn, men även barn som växer upp i Sverige kan leva under fysiskt eller psykiskt dåliga förhållanden. Vid somatiska sjukdomar är tillväxtstörningar ofta första symtomet. Vid gastrointestinala besvär kan barnets tillväxt ge misstanke om t ex celiaki eller inflammatorisk tarmsjukdom.

Tillväxtmönstret kan således vara en känslig indikator på ohälsa, både vid generell sjukdom, undernäring och vid psykosociala problem. Man kan aldrig i förväg veta vilka barn som kommer att få en avvikande tillväxt. För att i tid kunna identifiera dessa behöver man därför föra tillväxtkurvor på alla barn.

Även om nyttan av att föra en tillväxtkurva i första hand är kopplat till det enskilda barnet har det också visat sig att längden hos en befolkning är ett tillförlitligt och långsiktigt mått på den ekonomiska samhällsutvecklingen. Den speglar tillgång till mat och förmåga till hygien samt avsaknad av sjukdomar, både fysiskt och psykiskt.

Nya tillväxtkurvor för BVC och skolor har utarbetats på Centrum för pediatrisk tillväxtforskning. Dessa kurvor har nu tagits i bruk.