Syfte
Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att studera hur påverkan under fosterlivet och/eller i samband med födelsen drabbar nerv- och kärlvävnad genom bl a att använda ögat och synsystemet som en modell. Forskningen koncentreras på faktorer som kan tänkas påverka utvecklingen under fosterlivet och i samband med födseln som vid ex. tillväxthämning och prematuritet samt på fosterskadande ämnen ex. alkohol och läkemedel. Hur dessa faktorer verkar på embryot och fostret, kritiska tidpunkter för skadans uppkomst, dess specificitet och långtidseffekter på barnet studeras. En skilda grupper under söks och epidemiologiska studier görs prospektivt på särskilda patient grupper och genom multidisciplinärt samarbete. Härigenom kan bakomliggande orsakssammanhang klarläggas och de skadliga faktorerna identifieras och kartläggas. Målsättning är att i möjligaste mån förhindra att skadan inträffar.

Frågeställningar
- Hur ser den normala ögon och synutvecklingen ut från födseln till 15 års ålder?
- Hur påverkar för tidig födsel, tillväxthämning under fosterlivet, hjärnskada som man får i samband med födseln och olika genetiska syndrom nerv- och kärlvävnad, och hur kopplat är de anatomiska förändringarna man ser i nerv- och kärlvävnaden till funktionen i dessa vävnader?
- Vad orsakar skador på nerv- och kärlvävnad hos prematurfödda barn, kan en del av skadan som ses bero på avsaknad av vissa tillväxtfaktorer i blodet?
- Hur påverkar In Vitro Fertilisering, tidig påverkan under graviditeten och ogynnsam start i livet (adoption från Östeuropa) barnets nerv- och kärlfunktion?
- Vad får man för nerv- och kärlbekymmer senare i livet om man har tecken på en tidig påverkan som vid för tidig födsel eller vid tillväxthämning under fosterlivet?

Forskningsprojektet
Ögat är ett unikt organ för detta ändamål; man kan genom direkt inspektion studera både kärl- och nervvävnad. Synnerven är en del av det centrala nervsystemet och retinalkärlen är den enda kärlbädd i kroppen där morfologin kan studeras med direkt inspektion. Diskreta morfologiska förändringar är lätt iakttagbara i ögonen efter födseln. De ger ofta kliniska symtom mätbara med objektiva, enkla metoder som varken skadar eller är smärtsamma för barnet. Vid studier av barn med påverkan under fosterlivet och/eller i samband med födelsen har skador på synnerv och blodkärl i näthinnan visat sig vara mycket vanliga.

Patientgrupper
De grupper barn som bl a studeras är;
1) barn som fötts för tidigt,
2) barn som fötts tillväxthämmade,
3) barn som fått sin hjärnskada under fosterlivet eller i samband med födseln,
4) barn med olika genetiska syndrom, 5) barn födda efter in vitro fertilisering och
6) barn adopterade från Östeuropa

Metoder
Samtliga patientgrupper ovan genomgår en mycket noggrann ögonundersökning där man kartlägger ögats och synsystemets anatomi (med specialutvecklade digitala bildanalysmetoder) och funktion. De flesta barnen undersöks även av en barnläkare, en barnpsykolog och i flertalet fall gör man en undersökning av hjärnan med magnetröntgen (MRT) eller datortomografi (CT). På en del av de för tidigt födda barnen tas blodprov 1 gång/vecka för att studera utvecklingen av vissa tillväxtfaktorer. Man tar även prov från fostervatten och bröstmjölk för att studera mängden tillväxtfaktorer. I de projekt där man studerar vad tidiga skador på nerv- och kärlvävnad får för konsekvenser senare i livet undersöks; nervers och kärls funktion, blodtryck, njurarnas funktion, hormoninsöndring, och kroppssammansättning (fettfördelning).

Betydelse
Genom att systematiskt studera medfödda skador hos barn som utsatts för känd påverkan på nerv- och kärlvävnad under fosterlivet eller i samband med födelsen, kan ökad kunskap erhållas om orsakerna till dessa sjukliga tillstånd. Sammanfattningsvis har vi hittills visat att dessa studier kan bidra till; kunskap om, tidpunkt för och orsak till skadan. Genom att man känner till orsaken till skadan finns förutsättningar för prevention, vilket kan innebära att skadan undviks. Fortsatta studier syftar till att befästa och fördjupa denna kunskap och att ytterligare klarlägga hur skadorna uppkommer och att identifiera vad som orsakar skadorna. Studier av fosterskadande effekter på kärl- och nervvävnad är således mycket viktiga ur preventiv synpunkt och skapar förutsättningar för att allvarliga medfödda skador hos barn kan undvikas, eller identifieras tidigare och därigenom ge bättre möjlighet till tidiga hjälpinsatser.

Kontaktperson:
Docent Ann Hellström
ann.hellstrom@medfak.gu.se

Stäng